.

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

Uppdaterad 2022-01-20

.


Æthelflæd − Lady of the Mercians

En berättelse från det anglosaxiska England

Kung Offa av Mercia gick ur tiden år 796 vilket markerade inledningen på en omvälvande epok i det anglosaxiska England. Flera av de småriken som hade tvingats till underkastelse av Offa gjorde sig nu fria. En kamp uppstod mellan dem om vem skulle lyckas lägga under sig merparten av det engelska territoriet. I denna röra dök en ny maktspelare upp – skandinaverna[1]. De landsteg i England år 865 och deras intention var solklar. England skulle bli en skandinavisk koloni.

York, East Anglia och östra Mercia faller

Den stora "hedniska armén" landsteg således i East Anglia år 865 och krävde tribut av kung Edmund. Därefter marscherade skandinaverna norrut och intog York. Efter att ha intagit Nottingham marscherade de söderut för att lägga under sig East Anglia. När kung Edmund satte sig till motvärn år 869/870 dödades han.

Efter vinterkvarter i Torksey tog sig skandinaverna till Repton år 874. De avsatte kung Burgred av Mercia och ersatte honom med Ceolwulf II som sin marionett. Östra Mercia annekterades år 877 och därmed hade en stor del av mellersta England inklusive York med omnejd hamnat i skandinavernas händer.


Endast västra Mercia och Wessex återstod att erövra för skandinaverna år 877.


Skandinaverna stöter på motstånd

För skandinaverna såg situationen verkligen ljus ut. Det som återstod var Wessex. Där satt Alfred den store vid makten. Han var det sista stora hindret för planens förverkligande, med det skulle dock visa sig att skandinavernas vidare framgångar inte var givna. Alfreds motdrag var att annektera västra Mercia år 877 samt locka över Ceolwulf II på sin sida för att styra över området. I slaget vid Edington år 878 vann Alfred en förkrossande seger över skandinaverna och befälhavaren Guthrum togs till fånga.

Västra Mercia, som Alfred hade annekterat år 877, gjordes till en integrerad del av Wessex år 879. Ceolwulf II avsattes och som "provinsguvernör" i västra Mercia installerades en merciansk ealdorman vid namn Æthelred[2]. Denne befäste alliansen med Alfred genom att ta hans dotter Æthelflæd till hustru omkring år 886. London hade varit i skandinavernas händer under flera år, men år 886 ockuperade Alfred staden och överlämnade den till Æthelred.

Prinsessan Æthelflæd

Trots motgångarna gav skandinaverna inte upp. De genomförde upprepade attacker under 890-talet mot Wessex, men Æthelflæds bror Edward och "provinsguvernören" Æthelred var framgångsrika i att slå tillbaka attackerna. Det skulle dock visa sig att Æthelred var till åren kommen och hans hälsa började vackla. Æthelflæd fick därmed ta på sig ett allt större ansvar för provinsen. Bland annat undertecknade hon flera kungabrev (charters).

Edward ingick äktenskap med Ecgwynn år 893 och året efter föddes sonen Æthelstan, men Ecgwynn avled år 899 och Edward gifte om sig. Det äktenskapet annullerades och ett nytt äktenskap ingicks. Under denna något röriga familjesituation erbjöd sig Æthelflæd att ta hand om den unge brorsonen Æthelstan och låta honom växa upp hos sig i Tamworth där hon hade inrättat sitt residens. Athelstan fick på så vis en god uppfostran och en god start i livet. Han skulle senare bli hela Englands kung.


Æthelflæd och brorsonen Æthelstan omkring år 913.     foto BBC[3]

The Lady of the Mercians

År 911 dog "provinsguvernören" Æthelred vilket innebar att Æthelflæd ensam fick ansvaret för provinsen. Hon hade nu försatts i en alldeles exceptionell situation, och hon kom att kallas Lady of the Mercians. Aldrig tidigare hade en kvinna haft en så framträdande roll i det anglosaxiska England.

År 917 intog Æthelflæds styrkor staden Derby, vilket hade stor symbolisk innebörd. Händelsen var också en tydlig kraftdemonstration. År 918 följde ytterligare militär framgång då staden Leicester intogs utan strid. I York hade de skandinaviska ledarna fått upp ögonen för den kraftfulla kvinnan i Mercia. Kanske befarade skandinaverna i York att de snart skulle utsättas för belägring. De erbjöd i alla fall Æthelflæd sin lojalitet, men hon avled hastigt den 12 juni 918, ännu inte fyllda femtio år.

Æthelstan tar kontroll över England

Edward stod nu ensam som regent för Wessex och västra Mercia. Under hösten erövrade han östra Mercia vilket innebar att hela det forna Mercia kom att bli en integrerad del av Wessex. Edward gick ur tiden år 924 och efterträddes av sonen Æthelstan. Denne blev hela Englands regent efter att ha erövrat York, skandinavernas sista fäste, år 927.


Æthelstan var kung av det förenade England från år 927 till sin död år 939.



Fotnoter

[1] I den här berättelsen används genomgåend begrepp ”skandinaver” istället för vikingar. Anledningen är att begreppet viking har begränsad betydelse, dvs alla skandinaver var inte vikingar.

[2] En eoldorman kunde vara en medlem av den kungliga familjen i det medeltida England. Ealdorman kunde också vara en prestigefull utnämning med stor makt över ett geografiskt område. En eoldorman kunde också vara ordförande för en domstol. Det svenska begreppet ålderman faller tillbaka på det engelska ealdorman, men har lite annan betydelse. Under 1000-talet kom titeln eorl, (senare earl) att ersätta ealdorman.

[3] Statyn restes i Tamworth år 1913 till minne av Æthelflæd som tusen år tidigare tog sin brorson under sitt beskydd. Bilden publicerades på BBC:s Internetsida HISTORY EXTRA 2020-04-22.


Grafik av författaren


Dokumenthistorik

2022-01-20 Dokumentet skapat


Sonesgården den 20 januari 2022

Lennart Castenhag