.
Ämnen som intresserar oss
Övrigt
Uppdaterad 2020-11-15
.
Förr i världen, när den svenska allmogen besökte marknaden, var besman vanligen förekommande för uppvägning av varor. Före år 1855 uttrycktes vikt i skålpund och lod, och det gick 32 lod på ett skålpund.
För att väga upp exempelvis kött och fisk var det ett större besman (ca 75 cm långt) som kom till användning, och det var graderat i skålpund. För att väga upp exempelvis kryddor, mediciner och lin hade man ett mindre och lättare besman (ca 30cm långt) och det var graderat i lod. Båda dessa besman kunde antingen vara utförda i trä eller järn. Låt oss titta lite närmare på ett mindre besman av järn.
Besman graderat i lod. Den totala längden exkl. krok är 32 cm.
Klicka på bilden för högre upplösning.
Varje skalstreck på vågbalken motsvarar 1 lod och vid vissa skalstreck finns en siffra ingraverad som anger vikten. Vid skalstreck 32 står en etta vilket betyder 1 skålpund. Därefter finns ytterligare skalstreck upp till 5 skålpund, men det är tveksamt om detta övre mätområde är användbart annat än som ungefärlig indikering.
Vågbalken är graderad från 1 lod till 32 lod.
| På klunsen finns instämplat tre kronor. Även i änden på klunsen finner vi tre kronor som indikerar att det är en Kronans justeringsman som har justerat (dvs godkänt) besmanet. Där finns också årtalet 1840 samt siffrorna 31 och 10 vilket antyder att besmanet är justerat den 31 oktober. Justeringsmannens signatur är TM vilket står för Johan Theofron Munktell. Han var vikarierande justerare i Södermanland under åren 1833-1841. |
* * *
Som alternativ till besman kunde balansvågar användas i handeln. Detta var just vad myndigheterna förespråkade eftersom man med balansvåg får ett säkrare mätresultat än med besman - särskilt om krönta vikter används. Dessa krönta vikter var vanligen utformade som skålar som kunde placerades inuti varandra så att det skulle gå lätt att hålla reda på dem. Den största skålen försågs med lock, dvs skål och lock representerade tillsammans en bestämd vikt.
Skålviktsats tillverkad och justerad (krönt) år 1725. Skålarnas vikter är 1, 2, 4, 8 och 16 lod och de kan placeras inuti varandra. I det aktuella exemplet saknas de allra minsta skålarna, men om viktsatsen hade varit komplett skulle den totala vikten vara 32 lod, dvs 1 skålpund.
Decimalsystemet infördes i Sverige år 1855. Ett skålpund var visserligen fortfarande cirka 0,425 kg, men skålpundet delades in i 100 ort. År 1889 skrotades skålpundet och vi gick över till kilogram[2]. År 1973 förbjöds besman i handeln, och det bestämdes att endast modernare vågar fick användas, vilket innebar att balansvågarna blev vanliga i torghandeln.
Under försöket med besmanet belastades det med olika storlekar av skålvikter.
Klicka på bilden för högre upplösning.
Från en skålviktsats valdes vikterna 1, 8 och 16 lod, och besmanet belastades successivt med dessa skålvikter. Det visade sig att vågen gav tämligen rättvisande utslag. En begränsande faktor för noggrannheten i mätningarna var de korta avstånden mellan skalstrecken på vågbalken. Eftersom skalan inte är linjär ökar dessutom onoggrannheten med ökande vikt.
Avståndet mellan skalstrecken för 1 och 2 lod var 7 mm. Det bedömdes att skalan vid 1 lod kunde avläsas med en noggrannhet av plus minus 0,2 mm vilket motsvarar plus minus 3 procent. Vid 16 lod var avståndet mellan skalstrecken 3 mm vilket ger en noggrannhet i avläsningen av plus minus 7 procent.
| lod | motsv. i gram | kommentarer |
| 1 | 13,284 | 1 lod = 4 qvintin. 1 qvintin = 3,3209 g |
| 4 | 53,135 | |
| 16 | 212,538 | |
| 32 | 425,076 | 32 lod = 1 skålpund |
Sonesgården den 15 november 2020
Lennart Castenhag
