Sicilien har en mycket gammal historia. Det kan man ana vid studier av öns geografiska läge och medelhavets utbredning under den senaste inlandsisens maximum.
Medelhavets utbredning omkring år 20.000 f.v.t. samt några av de äldre kulturerna i området.
Kartan ovan visar Svarta Havet som ett sammanhängande hav. Detta är antagligen en förenkling. Det troliga är att det istället fanns flera insjöar. Här fanns också, enligt vad vissa forskare anser, en högkultur under sjätte och femte årtusendet f.v.t. och detta folk hade skrivtecken - flera tusen år för sumererna. Se följande artikel på Wikipedia om
Vincakulturen.
Medelhavet bestod för 22.000 år sedan av ett antal större och mindre insjöar. Den informationen kan man få fram genom uppgiften om att Medelhavets yta låg 130 meter lägre än idag samt studera sjökortets djupkurvor. Observera att man kunde vandra från Afrika via Malta och Sicilien över till Europa på den tiden. Sicilien låg således utmed ett vandringsstråk för både djur och människor. På Malta har detta satt sina tydliga spår. Tempelkomplexet Hagar Qim är visserligen från en tid då havsnivån börjat stiga, och Malta hade kanske blivit en ö då.
En omständighet som inverkat på de tidiga kulturerna i östra Medelhavsområdet är invandringen norrifrån från de ryska stäpperna över nuvarande Bulgarien. Två tidiga större invandringsvågor är kända, en från omkring år 4.000 f.v.t. och en från omkring år 2.200 f.v.t.
Siciliens tidiga historia
Tre folkgrupper anses ha funnits på Sicilien i förhistorisk tid: Elymer, Sikaner och Sikeler.
Elymerna trängdes undan till öns västra del i samband med grekernas och karthagernas kolonisering av ön. Den elymiska staden Segesta gjorde motstånd mot kolonisationen. Sikanerna fanns möjligen på ön innan elymer och sikeler flyttade in. |
Sikelerna anses ha utvandrat från Italien under sen bronsålder, och de är denna folkgrupp som har fått ge namn åt ön. Staden Taormina var ursprungligen en sikelisk bosättning som erövrades av karthagerna. Staden Leontini var också ursprungligen en sikelisk bosättning, och den erövrades av grekerna år 729 f.v.t.
Morgantina var en sikelisk bosättning som erövrades av grekerna. Sikelerna förstörde staden 459 f.v.t. i ett sista försök från ursrpungsbefolkningen att göra revolt mot kolonisatörerna.
Siciliens historia i korthet
tiden före 750 f.v.t | Ön befolkad av sikaner, elymer och sikeler. |
750 - 200 f.v.t. | Ön koloniseras av greker och karthager.
Syrakusa blir en viktig grekisk stad år 734 f.v.t. Läs mer här >> Akragas blir en viktig grekisk stad ca 580 f.v.t. Läs mer här >> |
241 f.v.t. - 476 | Sicilien ingår i det Romerska riket. År 241 f.v.t. blir Sicilien Roms första provins efter sammandrabbningar till sjöss med Karthago. |
476 - 535 | Sicilien hemsöks av vandaler. |
535 - 878 | Sicilien ingår i det Bysantinska riket. |
878 - 1072 | Sicilien är under saracenernas välde. |
I berättelsen om Kentoripai beskrivs Siciliens tidiga historia mer utförligt Se här >> | |
Kungariket Neapel-Sicilien
Kungariket Neapel-Sicilien uppstod efter det att ön erövrats av normanderna under ledning av Roger de Hauteville. Om du vill se en grafisk presentation av Neapel-Siciliens historia, klicka här>> | |
1061 - 1091 | Det tog 30 år för Roger de Hauteville från Normandie att tillkämpa sig Sicilien från saracenerna som hade härskat över ön sedan 878. |
1072 - 1194 | I och med att Palermo fallit 1072 utropade sig Roger de Hauteville till greve av Sicilien. Han kallade sig Roger I och innehade titeln till sin död 1101. |
1101 - 1105 | Simon (son till Roger I), greve av Sicilien. |
1105 - 1154 | Roger II (son till Roger I), greve av Sicilien, blir också hertig av Apulien och Kalabrien. Slutligen utropas han till kung över Sicilien 1130. Han hade då samlat under sig alla normandiska besittningar i södra Italien och enat dem. Roger II dog 1154.
|
1154 - 1166 | Wilhelm I Kung av Sicilien. Han hade varit prins av Taranto 1138-1144 samt hertig av Apulien och Kalabrien 1149-1151. |
1166 - 1189 | Wilhelm II "den gode", kung av Sicilien. Han var även prins av Taranto 1157-1189. |
1189 - 1194 | Tancred, kung av Sicilien, även prins av Taranto 1189-1194. |
1194 - 1197 | Wilhelm III blev som sexåring kung av Sicilien, men avsattes av den tysk-romerske kejsaren Henrik VI efter några månader. Sicilien hade därmed införlivats i det tysk-romerska riket. |
1197 - 1266 | Henrik VI efterträddes av sin son Fredrik II (1197-1250) som blev tysk-romersk kejsare 1220. Från år 1258 styrdes Sicilien av Fredrik II:s son Manfred, men han stupade i strid mot hertig Karl av Anjou år 1266 som därmed kunde kalla sig Karl I av kungariket Sicilien och Neapel. |
1266 - 1282 |
Balduin II var kejsare i det Latinska kejsardömet då det kollapsade 1261. I förhoppning om att få hjälp med att återupprätta kejsardömet, skänkte han Achaia till Karl I. Något återupprättande blev det aldrig, men Achaia hade därmed inkorporerats i kungariket Sicilien och Neapel.
Karl I blev inte populär på Sicilien. Befolkningen kände sig förtryckt under den franska överhögheten. År 1282 utbröt en revolt på ön i vad som kallas "den Sicilianska Aftonsången" varvid både Karl I och hans son Karl II fängslades. Under fängelsevistelsen dog Karl I. År 1288 släpptes Karl II fri. |
1282 - 1713 | Peter III av Aragonien hade tagit Manfreds dotter till gemål. Av den anledningen kunde han utropa sig till kung över Sicilien i samband med revolten. Se den grafiska presentationen av Siciliens
historia >>
Karl II tvingades avträda Sicilien men Neapel och Achaia fick han behålla. Achaia gick i arv till sonen Filip av Taranto 1307. Vid Karl II:s död 1309 gick Neapel i arv till sonen Robert, och därefter till dennes sondotter Johanna. Om du vill läsa mer om Achaia, klicka här >> Om du vill läsa mer om Neapel och Johanna, klicka här >> År 1504 erövrade Ferdinand av Aragonien Neapel som förenades med Sicilien till ett spanskt lydrike. Under åren 1674-1678 försökte Frankrike att erövra Sicilien. |
1713 - 1816 | Genom freden i Utrecht 1713 övergick Sicilien till Savojen, men blev 1720 en del av Österrike. År 1734 återerövrade spanjorerna ön. Ferdinand I blev Siciliens kung. Han var son till Karl III av Spanien. År 1735 upprättades kungariket "de Bägge Sicilierna" genom freden i Wien. |
1816 - 1860 | Ferdinand I återinsattes som kung av "de Bägge Sicilierna" år 1816. Neapel blev rikets huvudstad.
|
1861 - | Sicilien införlivat i den italienska nationalstaten. |
2020-03-22
Dokumenthistorik
2020-03-22 | Små språkliga kompletteringar/korrigeringar. | |
2015-01-15 | Kompletterat historieöversikten fram till 1861. | |
2014-10-12 | Förtydligande om Svarta Havet. Vincakulturen nämns. | |
2014-05-07 | Kompletterat med länk till Akragas. | |
2014-02-26 | En första version. |