.
Gamla mynt
Ämnen som intresserar oss
Övrigt
Uppdaterad 2019-12-04
.
Svensk mynthistoria handlar inte bara om mynt. Det finns även räknebegrepp som inte har någon motsvarighet i fysiska mynt eller sedlar. Det inbördes värdeförhållandet mellan mynt, sedlar och begrepp kan vara värdefullt att känna till. Här görs ett försök att reda ut detta.
| Vid omkring år 995 lät Olof Skötkonung prägla silvermynt av typen 1 penning med engelska mynt som förebild. Den sammanlagda vikten av 192 penningar skulle vara 1 mark, dvs 210,6 g.
I Svealand gällde följande mynträkning: | |
| Örtug förekom som mynt från omkring år 1370 då Albrekt av Mecklenburg lät prägla sådana. Örtugar präglades sista året 1591. |
|
Öre i silver präglades först under Gustav Vasas tid år 1522, och sista året den präglades var 1761. Det första öret var ca 30 mm i diameter och hade en vikt av 4,39 g (50% silver). |
| ||
| Öre i koppar och delar av öre präglades under åren 1624 - 1778. |
|
| |
| Mark i silver präglades under åren 1536 - 1721. |
| ||
| Mark i koppar gavs ut under Fredrik I:s regering som bergslagspolletter av Stora Kopparbergs Bergslag. |
|
Silvermynt är ofta gjorda av en legering av silver och koppar. Med skrot avses legeringen och med korn avses den ädelmetall som bestämmer myntets värde.
Hur finvikten (mängden rent silver) kommit att försämras under åren för några av de svenska silvermynten kan illustreras av följande:
| MYNT penning öre mark | ÅRTAL 1020 1522 1536 | FINVIKT drygt 1 g 2,06 g 8,23 g | ÅRTAL 1548 1716 1664 | FINVIKT 0,02 g 0,23 g 3,61 g |
Med Gustav Vasas myntreform år 1534 fick Sverige silvermyntfot genom att det internationella handelsmyntet daler infördes med en vikt av 29,4 g. Uttrycket kan härledas ur det tyska Thaler som var ett stort silvermynt som präglades i Joachimsthaler i Böhmen från omkring år 1517.
År 1541 ändrade den svenska dalern utseende till Salvatordalern med en finvikt av 25,6 g. Denna finvikt stod sig ända till 1870-talet.
| Dalern präglades fram till år 1604. Så här såg mynträkningen ut:
1 daler = 3 mark (från 1537) | |
Observera att dalern var för internationella affärer. Det största myntet för inhemskt bruk var mark.
1 öre i silver kallades runstycke (eller rundstycke) för att skilja det från de danska kvadratiska klippingarna.
En tunna guld är måttet för en mycket stor summa pengar. På 1530-talet motsvarade den 100 000 tyska thaler. På 1600-talet blev en tunna guld likvärdig med 100 000 daler silvermynt.
| Under åren 1604 till 1624 har Sverige fortfarande silvermyntfot. Dalern (det internationella silvermyntet) byter namn till riksdaler. Parallellt med riksdalern har vi kvar den svenska dalern som räknebegrepp = 4 mark = 32 öre. Riksdaler och daler blir således två skilda begrepp och värdet mellan dem kom också att variera över tiden. | 
|
År 1604 var 1 riksdaler = 4½ mark (= 1 1/8 svensk daler).
År 1619 var 1 riksdaler = 6½ mark (= 1 5/8 svensk daler).
| Perioden 1624 till 1776 är den absolut mest komplicerade i svensk mynthistoria. Under åren 1624 - 1644 gällde dubbel myntfot (silver och koppar) och under åren 1745 - 1776 gällde pappersmyntfot. Mellan 1644 och 1776 hade vi dessutom de stora plåtmynten i koppar, vars värde angavs i daler silvermynt.
Relationen mellan daler silvermynt och daler kopparmynt (ett räknebegrepp) varierade över tiden enligt följande:
När öresmynt i koppar ges ut under Christinas regering 1633 sänks värdet av öresmynten i koppar före 1633 (Gustav II Adolfs ettöringar) till 1/2 öre. I sammanställningen nedan förkortas silvermynt SM och kopparmynt förkortas KM. Så här såg mynträkningen ut: |
|
1 daler SM (plåtmynt av koppar) = 4 mark SM (ett räknebegrepp) = 32 öre SM (kopparmynt).
1 daler KM (räknebegrepp) = 4 mark KM (räknebegrepp) = 32 öre KM (kopparmynt).
1 daler carolin = 2 caroliner = 4 mark (silver). Carolin är ett tvåmarkmynt i silver.
1 daler courant (räknebegrepp) = 32 öre (silverettöringar). Mindre värde än 1 daler carolin.
År 1654 introducerades dukaten - ett guldmynt = 2 riksdaler.
År 1661 introducerades sedlarna av Stockholm Banco (Palmstruch).
År 1668 grundas Riksbanken (Riksens Ständers Bank).
År 1681 gällde: 1 riksdaler = 2 daler SM (i plåtmynt).
År 1719 gällde: 1 riksdaler = 3 daler SM (i plåtmynt).
I slutet av Karl XII:s regering gällde att 2 mark i silver = 1 carolin = 25 öre sm.
Från 1717 gällde att 4 öre i silver hade värdet 5 öre och 5 öre i silver hade värdet 6 öre.
Efter 1719 kallades silvermyntet 1 öre för vitten eller styver.
En femöring i silver fick således benämningen sexstyver.
År 1739 började man prägla silvermyntet 10 öre, med ett värde av 12 öre. Detta mynt fick
benämningen tolvstyver
| 
| |
| 5 öre 1731 kurs: 6 öre "sexstyver" | 10 öre 1739 kurs: 12 över "tolvstyver" |
I folkmun kom silvermyntet fem öre att kallas "pjäs" efter franskans piéce (stycke). Tioöringen kom därmed i folkmun att kallas "dubbel pjäs":
Nödmynten (mynttecknen) som bär årtalen 1715 - 1719 beskrivs utförligt << här >>
Kriget mot Ryssland 1741-43 finansierades med en omfattande sedelutgivning (i daler KM) vilket fick till följd att Sverige fick stora problem. År 1745 tvingades riksbanken inställa sin inlösen av dessa sedlar (de kunde tidigare inlösas i plåtmynt) och Sverige fick därmed pappersmyntfot varvid sedlarnas (pappersdalerns) värde snabbt sjönk gentemot de reda mynten.
På 1760-talet gällde: 1 riksdaler = 7 daler SM = 21 daler KM vilket är mindre än hälften av 1719 års kurs. År 1776 hade värdet stabiliserats på en högre nivå.
Gustav III:s myntrealisation per den 1 jan 1777 innebar att riksdalern blev Sveriges huvudmynt. Sverige hade därmet åter fått silvermyntfot. De gamla sedlarna utställda i daler KM kunde inlösas enligt följande: 1 riksdaler (specie) = 6 daler SM = 18 daler KM. Denna koppling mellan den medeltida och den nya mynträkningen kom att bita sig fast i folks medvetande.
Så här såg mynträkningen ut efter reformen: 1 riksdaler = 48 skilling. 1 Skilling = 12 runstycken. För att läsa mer om myntreformen 1 jan 1777, klicka << här >>
Det medeltida myntsystemet var därmed skrotat. Det sista riksdalermyntet (riksdaler riksmynt) präglades 1871. En tunna guld hade nu fått värdet 16 666 riksdaler.
| Riksgäldskontoret fick rätt att ge ut sedlar. Under åren 1799-1801 gavs även ut polletter (riksgäldspolletter) i valören 1/4 och 1/2 skilling. Riksgäldssedlarna och polletterna följde riksgäldsräkningen. Från år 1803 gällde 1½ riksdaler riksgälds (riksgäldskontorets sedlar) för 1 riksdaler banco (riksbankens sedlar).
Omkring år 1820 hade kursen mot riksdaler specie stabiliserats varvid följande förhållanden kom att råda:
| 
|
Om du vill läsa mer om riksgäldssedlarna, klicka << här >>
De små silvermynten följde speciens värde. Kopparmynten (skillingar och runstycken) följde bankoräkningen, riksgäldspolletterna och sedlarna följde riksgäldsräkningen.
Priser på varor och tjänster följde vid den här tiden gärna riksgäldsräkningen, men det gamla sättet att räkna i daler och öre satt djupt rotat i folksjälen, och så här räknade man:
1 riksdaler riksgälds = 6 daler SM = 18 daler KM.
1 daler SM = 3 daler KM = 8 skilling riksgälds (1 daler = 32 öre)
| Eftersom 1 riksdaler specie motsvarade 192 skilling riksgälds kom 1/24 riksdaler specie att kallas 1 daler SM (det gick ju 8 skilling riksgälds på 1 daler SM), och ett silvermynt med valören 1/24 riksdaler fanns ju redan på Gustav III:s tid. | 
|
| För | övrigt gällde även: | ||
| 1 riksdaler silver (specie) | = | 4 riksdaler riksgälds | |
| 1 riksdaler riksgälds | = | 48 skilling riksgälds | |
| 1 riksdaler riksgälds | = | 32 skilling banco | |
| 1 riksdaler banko | = | 48 skilling banco |
| Skilling delades in i 12 runstycken. Först tjänade myntet 1 öre KM som runstycke, från år 1802 präglades myntet 1/12 skilling vilket naturligt kallades runstycke. |
En tunna guld hade vid denna tid värdet 6.250 riksdaler specie.
|
| Silvermyntfoten återkom 1834 och året därpå slutade riksgäldskontoret att ge ut sedlar. På skillingmynten stod det från och med år 1835 SKILLING BANCO |
Den nya valutan som infördes i Sverige i samband med decimalreformen år 1855 hette riksdaler riksmynt och den motsvarade i värde den gamla valutan riksdaler riksgälds vilken i sin tur motsvarade 1/4 riksdaler specie.
1/4 riksdaler specie = 1 riksdaler riksmynt = 100 öre.
| Ännu i slutet av 1800-talet levde begreppet "daler" kvar. Som vi tidigare sett motsvarade 8 skilling riksgälds 1 daler SM. 1 riksdaler riksmynt motsvarade därmed 6 daler SM. En 50-öring från 1855 kom därför att kallas en "tredaler", dvs den motsvarade 3 daler SM. |
| Om du vill läsa om 10-öringarna under riksmyntperioden, klicka << här >> |
|
Den sista specieriksdalern kom 1859 och det sista myntet med ett värde som motsvarade 1 riksdaler specie kom 1871 (men dess valör var 4 riksdaler riksmynt).
| Vid myntreformen 1873 infördes myntet krona och 1 krona motsvarade värdet av 1/4 riksdaler specie. Kronan fick således samma värde som R:dr riksmynt. Kronan var baserad på guldet, dvs silver och kopparmynt är från och med detta år kreditmynt. Sverige hade således guldmyntfot vilket innebar att det skulle vara möjligt att lösa in mynt och sedlar i guld hos riksbanken. Denna möjlighet togs bort 1931 och enligt 1970 års myntlag var guldmyntfoten definitivt avskaffad. | 
|
1 krona = 100 öre.
Värdet av en tunna guld var nu 25 000 kronor.
Som kuriosum i sammanhanget kan nämnas att guldmynten som producerades 1873-1925 var giltiga betalningsmedel även efter 1970.
Begreppet "krona" tycker vi kanske att det är något ursvenskt, men faktum är att den första kronan var ett franskt guldmynt från 1300-talet. I England kom Crown på 1550-talet.
Sonesgården den 4 december 2019
Lennart Castenhag
| 2019-12-04 | Kompletterat med förklarande text för 1730-talets femöringar och tioöringar, som cirkulerade som 6 resp. 12 öre. |
| 2016-12-04 | Det var nog omkring år 1517 som man började prägla Thaler i Joachimsthal (ej 1519). |
| 2011-09-15 | Små förtydliganden. Inget korrigerat. |
| 2011-09-11 | En första utgåva. |
